Skräphögen som växte

Den är inte så stor ännu men jag hade tänkt mig att den skulle vara mindre vid det här laget. Och tro mig, den kommer att bli större! Att jag skulle behöva byta ut några bord och något spant var jag väl medveten om sedan innan men när jag började ta bort bordgångarna blev det tydligt att det skulle bli mer än så. Spantens anläggningsyta mot bordgångarna var fullständigt uppätna av skeppsmask. Även röta fanns det gott om. Det blev till att ta bort fler bordgångar för att se hur långt skadorna sträckte sig. Värt att nämna är att de skeppsmask/rötdrabbade områdena endast har drabbat de gamla akterpartiet som förmodligen är original (spant och bord). Längre förut har bordgångar och spant blivit utbytta på 70- eller 80-talet. Det var till min lättnad jag konstaterade att det verkade vara oskadat virke där i alla fall. Jag beslutade mig för att ta ut den gamla motorbädden eftersom den såt dålig ut bakom borden. Sagt och gjort, den plockades ut för hand i det dåliga skick den var. Verktyg behövde jag knappast använda. Allt eftersom hålet i skrovet växte avslöjades fler och fler väl dolda defekter. Jag avslutade dagen med att konstatera att båtens största beståndsdel, kölstocken, även den kommer att behöva. Detta dels på grund av ålder men skeppsmasken har även här tuggat sig fram genom en bristfälligt utfördas lask under motorbädden.

Innan jag började riva i skrovet har en hel del skett uppe på däck. Här har pärlspontsribben till innertaket i ruffen målats.

Färgkombinationen mellan lackad ask och ljusblå ribb, vackert!

Kvällsmat på däck

Ribben är endast 14mm tjocka. Ovanpå det kommer två lager glasfiberarmerad epoxi och ovanpå det kommer nåtad ribb i oregon pine.

Ett däcksprisma är såväl snyggt som praktiskt. Ljusinsläppet som blir är ofta nödvändigt när man kommer ner i en annars så mörk insida av båten. Ofta är det starkt ljus på havet och med ett prisma blir omställningen inte lika påtaglig.

Nu har även den lilla kappen på fördäck fått tak. Taket på kappen i fören kommer däremot inte beklädas med ribb utan istället målas vitt. Lackade halvstavslister kommer rama in det vita taket och ge ett bra intryck.

Resultatet efter grundmålning av taket och två lager lack på däck och överbyggnad.

När däcket och överbyggnaden äntligen hade fått ett skyddande lager lack var det dags för lite segling. Eller ja, det blir ju tyvärr inte så mycket segling när man ska ta sig upp gör Göta älv. Tillsammans med ett tiotal skutor slussade vi oss fram till Vänern där det blev en del segling.

Nedan: Den engelska kuttern Eureka från 1880 och skonaren Mathilda af Mollösund från 1986.

Båten jag seglade på, Westvind följd utav kostern Nymlan, reddningsskøyten Nordland, fiskebåten Måsen och seliskøyten Laura.

Eureka för segel i Vänern.

Westvind, 7.2kn