En blyköl blir till!
Emilie har inte haft någon blyköl tidigare men att montera en blyköl har flera fördelar. Det kommer inte krävas någon invändig barlast vilket gör att man han hålla kölsvinet rent och snyggt mycket lättare. Seglingsegenskaperna kommer också förbättras eftersom man får ner tyngdpunkten och får ett större lateralplan. Efter att ha samtalat med personer med större erfarenhet bestämde jag mig för hur stor kölen skulle bli. Gjutformen kom att byggas i 18mm plywood vilken förstärktes med en svetsad stålram runtom. Vid det här laget hade jag skaffat en egen sänksåg som jag med glädje fick använda.
Bilden ovan ger en uppfattning om hur blykölen kommer se ut. Anledningen till att dess ändar pekar neråt är för att det blir lättare att sammanfoga döträt med blykölen än om den hade varit utformat som ett rätblock. Ändarna pekar neråt och inte uppåt, detta för att vikten ska vara så långt ner som möjligt.
Formen förstärks med järn
Klar för användning!
När gjutformen var klar gällde det att hitta en lämplig tank att smälta blyt i. Eftersom gjutformen rymmer ungefär 130 liter bly så behövde tanken rymma minst 150 liter. Jag fick tag på en hydrofortank på 1000 liter som jag vågade isär.
Jag svetsade fast tre ben och ett rör i vilket det smälta blyt skulle föras till gjutformen.
Utloppet kom att förses med en konisk tätningsplugg som jag kunde skruva upp genom att vida på en stång som var fastsvetsad i pluggen
Så var det dags! Gjutformen är nergrävd i marken för att få ytterligare stöd från alla sidor. För att värma upp allt bly eldades vanlig ved under tanken. Smältpunkten för bly är 327 grader men man ska gärna komma upp till 370 grader innan man häller blyt i gjutformen för att minimera risken för att det ska stelna för fort och på så sätt få luftbubblor.
Redan efter en halvtimma börjad de första blytackorna att smälta
Efter några timmar hade ca 1,5 ton blytackor förvandlats till en lättflytande silverblank vätska. Den färdiga blykölen ska inte väga mer än 1,3 ton men jag smälte ner lite mer än vad jag behövde. Eftersom de flest blytackorna var kraftigt förorenade så kom det översta lagret i tanken att bestå av väldigt mycket slagg. Jag tog bort detta med en stålspade innan tätningspluggen öppnades för att inte riskera att få massa slagg i gjutformen.
Vid sextiden var det dags! När tätningspluggen väl var öppen var flödet omöjligt att stoppa! Blyt som rann över formen stelnade dock snabbt och kunde plockas bort efteråt. Till min förvåning tog det däremot väldigt lång tid för blyt att stelna i formen och under den första kvarten kokade blyt intensivt. Kanske var det temperaturväxlingen från tanken till formen eller så var det fukt i plywooden som började koka. Det hela gick i alla fall förvånansvärt bra!
Dagen därpå lyftes klumpen ur marken och ställdes bredvid båthuset
Nu återstår en rejäl rengöring av blykölen för att bli av med all förkolnad plywood. Trots att formen har förkolnat från insidan så verkar det som att blyt har hunnit stelna innan dess eftersom kölens ytor är släta och fina. Ovansidan kommer däremot kräva en del bearbetning för att bli slät.
Något som jag inte helle her fått tillfälle att ta tag i är sittbrunnssärgarna men under juldagarna började jag i alla fall men sidostyckena.
Under ett besök på Orust fick jag tag i fina ekbitar som passade bra till särgar
Jag hugger ut ett spår i ruffen för att göra skarven så diskret som möjligt
Innan slutlig montering fräste jag ett nåtspår i däcket, förborrade alla hål och mönjade anläggningsytorna
Nu återstår den rundade särgen i aktern. Denna har jag tänkt göra genom att limma ihop eklameller.
