Emilies 123e säsong

Och så var man inne på renoveringens fjärde år! Fyra år på land har också inneburit att flertalet bordgångar har torkat isär och gliporna mellan dem uppnår snart coronaavstånd och för att kunna ha någon möjlighet att sjösätta båten i år så har jag börjat vattna skrovet från insidan med trasmattor som vattnas dagligen. Det var ungefär en vecka sedan jag började med det och det har redan gett resultat! Det har tyvärr varit ganska lite tid till Emilie under de senaste månaderna till följd av skolan men nu är första året på Chalmers avslutat och jag har sommarlov! Så nu finns det väldigt mycket tid och min förhoppning är att kunna slutföra renoveringen av skrovet nu i sommar för att kanske kunna sjösätta Emilie igen. Detta året fyller Emilie 123 år (i alla fall enligt några av källorna) och om allt ska vara klart tills att hon fyller 125 år så är det bra om åtminstone sjösättningen blir av i år. Då kan jag installera motorn och börja bygga inredningen. En ny mast är på gång. Jag har valt ut en stor fin gran i skogen men jag har inte hunnit göra någon plan för när den ska tas ner och bearbetas till mast.

Trots mycket i skolan så har renoveringen långsamt fortsatt och döträt är på plats för och akter om blykölen. Mellan kölstocken och döträt har jag lagt skeppsfilt indränkt i tjära och mönja. Dess form är inte klar ännu, de ska hyvlar smalare i fören och aktern men nu är de i alla fall fastbultade i båten!

Döträt sitter monterat med Syrafaste M-16.bultar

Nästa steg var att börja byta ut samborden. De är några millimeter grövre än resten av bordläggningen de enda passande bitarna jag hade liggandes var tre stycken breda askplank. Det var kanske lite väl lyxigt till sambord!

Innan de monteras i båten lägger jag ett tjärvax/tjärkitt på de ytor som ligger an mot spunningen.

Såhär långt ner i botten är det svårt att sätta fast borden med enepinnar så jag använder mig av spik istället. I spunningen skruvas sambordet fast med syrafasta 8mm träskruv.

Styrbordssidans sambord klara!

Det blev också dags att bestämma sig för en färg att måla friborden med och det kom att bli en halvblank linoljefärg från Selder. NSC-kod S 1510 Y20R. Det kommer skilja sig mycket från den kritvita färgen som hon har haft innan men jag tror det jan bli fint och i värsta fall målar jag bara om.

Utöver färg så har jag köpt lite mer blymönja, en ny borrsats med tillhörande försänkarsats och slippapper med skumgummi på baksidan.

En annan fin lösning som jag kommer utru8sta Emilie med är en Aquadrive! Aquadriven består av ett trycklager och en CV-axel och hela enheten monteras mellan propelleraxeln och motorns backslag. Trycklagrets uppgift är att ta upp den axiella kraften som propellern orsakar vid rotation och föra ner kraften i ett stabilt fundament i båten, i mitt fall i motorbädden. CV-axelns uppgift är att överföra rotationen från backslaget till propelleraxeln och samtidigt följa med i motorns vibrationsrörelse utan att överföra dessa till trycklagret och propelleraxeln. Detta gör att motorn aldrig behöver ta upp propelleraxelns axiella påtryckningar eller drag vilka främst skulle slita på motorkuddarna. Av den anledningen har jag dessutom valt att byta ut originalkuddarna mot ännu mjukare motorkuddar som gör att vibrationerna i båten reduceras ytterligare.

En annan fördel med Aquadriven är att den tolererar en viss fellinjering av motorn. Motorn kan alltså ligga en aning ut centrum i förhållande till propelleraxeln utan att något påverkas.

Nya motorkuddar

Propelleraxeln och en "Black-Jack-tätning" till denna har också skaffats men hylsrör och stävlager kommer återanvändas, cutlesslagret har dock bytts ut.